Leta i den här bloggen

tisdag 14 juni 2011

Solen...

Buddha sa: Tre ting kan icke döljas: solen, månen och sanningen. Jag ska på inget vis påstå att Buddha inte var lärd, men helt rätt har han inte. Sanningen går att dölja, vi vet ju fortfarande inte vem som mördade John F Kennedy eller Olof Palme, något som i sig är en skandal. Men starka krafter i båda fallen vill väl inte att vi ska få reda på sanningen.
Månen går också att dölja, och definitivt solen, den som befunnit sig i Åmål de senaste dagarma är nog alla överens om att solen lyst med sin frånvaro, även om den givetvis påverkar oss alla ändå, men nog går det att dölja den bakom lite moln. 
Men för att pigga upp mig själv, och kanske någon annan, så lägger jag ut lite bilder med solljus... Håll tillgodo i väntan på the real thing...

 
Tidi môra på Vänern, endast fiskar'n och måsera ä vakna.

Titanic... nej, Polstjärnan tidig morgon vid hemmahamnen i Åmål.

Jodå, det finns en sol någonstans där bakom.

Tunga moln över Vänern.

Solnedgång vid västkusten söder om Strömstad.

Sommarnatt över Åmål med fullmåne.

Solnedgång vid västkusten strax söder om Strömstad.

Tunga moln drar in över Vänern över Sjövik.

Solen tittar fram under mörka regn- och åskmoln.

Solen letar sig fram genom de tunga och svart åskmolnen.

Solen masar sig sakta upp över Sjövik.

Tidig morgon vid Vänern.

Solen på väg ned inbäddad i mjuka och goa moln.

Soluppgång över Vänern sedd från Dalaborg utanför Mellerud.

Solnedgång över Edslan sett från Edsleskog.

Sol och elledningar, energi i två olika former.

Soluppgång på Vänern sett från en klippa ute på Trollås.

Solnedgång mitt ute på Vänern.



Fogdens fyr i Vänern i flödande månsken.

söndag 12 juni 2011

Vernissage from Hell...

På nationaldagen fick vi den briljanta idén att åka ned till Dalsland Center i Håverud för att se på fotoutställningen om Dalsland som skulle ha vernissage vid tvåtiden. Vi kom ned lite tidigt så vi inledde med ett besök på Thaikrogen i Håverud, ett besök som lät sig väl smaka – kanonkäk.
Efter att ha fördrivit lite tid, unge herr Nilsson gick igenom DC:s hela hattbestånd, så var det äntligen dags för fotoutställningen, trodde vi. Men jag måste säga att jag har aldrig, och jag menar aldrig, varit med om någonting värre i den här typen av sammanhang. Bilderna var övertäckta före vernissagen, helt ok, de skulle avtäckas efter vernissagen som startade 14.00. Men tiden gick och det enda vi fick uppleva var en vernissagetalare som verkligen älskade sin egen röst trots att den större delen av tiden bara babblade fram ointressant information. När klockan visade 14.50 gav vi upp, utan att ha fått se en enda bild. Vi var heller inte ensamma om att ge upp, flera hade redan kastat in handduken och lämnat lokalen.
Istället tog vi en tur mot Kroppefjäll och hittade många fina platser innan det bar av hemåt via Mellerud där vi invigde Peter Nilsson i det fantastiska med en Melleruds special, korv, mos, våffla och lingonsylt. Efter viss övertalning snakade han på det goda, bara för att sedan sopa rent på tallriken, så rent att till och med skatorna som ville ha resterna blev tjuriga. Sedan bar det av hem till ett mäktigt åskväder.
Men någon Dalslandsutställning har vi fortfarande inte sett, och det finns heller inget sug efter att åka tillbaka till Håverud...

Vi tog en tur på nationaldagen...


Roligare än så här var det inte på Dalsland Center.

Ibland går Mr Nilsson på gatan som en vanlig man – eller sig själv...

Snygg är han inte - hatten alltså...

Det finns gott om små gamla kraftverk runt Kroppefjäll
Carina var sugen på ett dopp, men det var nog lite kallt.
Mellerud kan vara vackert.
Nu vet Nilsson vad en Melleruds Special är.
Hemma i Åmål var allt som vanligt – regn och åska...

Tony Berg